Andra sidan av skolan

Med jämna mellanrum dyker det upp någon räknenisse som har klurat ut att vi håller på med onödiga ämnen i skolan. Ofta brukar det vara sådant en förälder en gång kallade "hobbyämnen", dvs slöjd, bild, musik och hemkunskap. Skälet brukar vara att dessa ämnen inte kommer att kunna leda till något arbete - alltså inte generera pengar till utövaren. Ett eget slöjdalster Att pengar skulle vara alltings mått bevisas i att idrott numera har plockats bort från listan av onödiga ämnen sedan forskning visat att människor med dålig kondition innebär höga kostnader för samhället i fråga om sjukskrivningar och sjukvård. Kanske finns det även någon känsla av medlidande för personligt lidande för den som får dras med hjärtproblem eller diabetes, men jag är inte helt säker. Men "hobbyämnena" - de kostar väl bara pengar och kan ju inte leda till något yrke? De borde väl minskas i omfång, eller tas bort till förmån för aktiekunskap eller ännu mer programmering? Eller? L...

Pellets järnmalm Bild: Wikipedia Jag återkommer ofta i tanken till den där politikern som trodde att det var möjligt att kvalitetssäkra skolan på samma sätt som man kan kvalitetssäkra ett pelletsverk. Jag kan svårligen tänka mig någon verksamhet som är mer svår att kontrollera än utbildning - det skulle väl vara andra verksamheter där man jobbar med människor. Ändå stöter vi ju på dem hela tiden, de som tror att "om vi bara"! Vanligt bland dessa tyckare är att de utgår från sin egen skoltid och/eller från sina barns upplevelser i skolan och bygger sin lösning på att optimera skolan utifrån sina egna eller sina barns behov. Att sedan forskning visar på helt andra lösningar brukar inte alltid bita som argument. Låt mig illustrera: om jag inte själv hade varit lärare men hade fått makten att forma en skola så att den hade passat mig, så som jag önskade mig den när jag var elev, då hade en skola med självstudier varit perfekt! Jag hade velat ha en egen arbetsplats där ...

Jag har själv varit elev en gång. Under min skolgång mötte jag fler lärare än jag kan minnas idag, men några minns jag väl - av olika skäl. Jag minns min första fröken som var ung och vacker och som älskade oss alla, men som blev gravid och försvann och lämnade en klass med behov till en lång rad av vikarier. Det var naturligtvis inte hennes fel att vi inte fick någon behörig lärare förrän i femman, men jag har ofta funderat på om min skolgång hade varit lite ljusare om vi hade haft samma lärare hela lågstadiet.  Jag minns en lärare i historia på gymnasiet som lyckades förstöra ett av mina favoritämnen genom att tro att det var en okej undervisning att stå och läsa innantill ur världens tråkigaste bok och sedan sätta betyg på prov som byggde på att kunna rapa upp exakta formuleringar ur boken. Tack och lov hade vi honom bara ett år, sedan fick vi en ny lärare som både älskade sitt ämne och hade förmåga att levandegöra detta. Hon blev snabbt älskad av hela min klass - tio v...

Så här i skolstartstider tänker jag på min pappa. Han brukade alltid fråga mig om jag var redo för att börja undervisa, och jag svarade att: jo, jag har ju gjort det några gånger förut, så jag börjar ju kunna det. Han sa det aldrig rent ut, men jag kunde förstå att han var stolt över mitt yrkesval och att han litade på att jag kunde mitt yrke. För honom var en lärare - en akademiker! - en högt uppsatt person med en utbildning långt utanför hans räckhåll. Hans egen utbildning begränsade sig till folkskola och yrkesskola, men med en påbyggnad av elektrikerutbildning. Det är nog få som anser att läraryrket speciellt glamoröst, och det har det nog aldrig varit. Mycket har skrivits om hur yrkets förutsättningar har försämrats, vilket är sant och vilket absolut kommer att återkomma i andra inlägg, men jag skulle vilja ägna detta inlägg till att motivera varför jag anser att lärare är det mest spännande yrkesvalet. Här kommer sex viktiga argument: Ditt arbete innebär att unga människor ...

I många skolor idag arbetar man enligt något som kallas "genrepedagogik". Det är ett arbetssätt som har sitt ursprung i andraspråksundervisning, men metoderna har visat sig lyfta alla elever, oavsett modersmål. Det bärande tänket är att arbeta språkutvecklande i alla ämnen genom att arbeta medvetet med texters uppbyggnad. Som i så många andra pedagogiska idéer befinner sig Lev Vygotskij i det teoretiska fundamentet med sina teorier om att lärande sker genom samarbete och genom stöttning i den närmaste utvecklingszonen. Förutom Vygotskij grundar sig genrepedagogik på systematisk-funktionell grammatik enligt Michael Halliday samt Jim Martins och Joan Rotherys teorier kring språkliga genrer (därav namnet). Byggnadsställning. (Pixabay) I detta inlägg vill jag stanna vid begreppet "stöttning" som på engelska kallas "scaffolding", alltså användande av byggnadsställningar. Jag gillar tanken på språkutveckling som ett medvetet byggnadsarbete där lärarens ...

Jag måste bara kommentera  Maria Wimans  fina text i Aftonbladet: Hon har helt rätt! Visst finns det en hel som kan åtgärdas, men samtidigt finns det SÅ mycket bra saker att lyfta fram i den svenska skolan. Jag är också stolt över att vara lärare i Sverige! Och som jag har skrivit i flera inlägg nu: om vi fastnar i ett tal om skolan som antingen är BRA eller DÅLIGT, då kommer vi aldrig att kunna förbättra något. Men vi ska aldrig sticka under stol med att vi svenska lärare är himla bra på en massa saker!